Sedan 2005 har en ekonomisk rapport sammanställts av Svensk Fotbollförbundet över Elitettans föreningar ( tidigare Norr- och Söderettan)
För 2017 ingår 12* av de 14 föreningarna. ( 2016: samtliga 14)
Föreningarna i Elitettan redovisade år 2017 sammantaget ett underskott uppgående till -2,9 Mkr ( 2016: – 9,8 Mkr) Av de 12 undersökta föreningarna i Elitettan redovisade 6 ( 2016: 2) föreningar överskott och 6 ( 2016: 12) föreningar underskott, en klar förbättring mot föregående år.
De sammanlagda intäkterna, exklusive finansiella intäkter och extraordinära intäkter, för föreningarna i Elitettan uppgick år 2017 till 43,7 Mkr ( 2016: 44,8 Mkr) observera att det för 2017 saknas två föreningar . Genomsnittliga intäkten per förening i Elitettan uppgick till 3,6 Mkr ( 2016: 3,2 Mkr) alltså cirka 14% högre än tidigare år.
Om klubbarna som innehåller intäkter från herrverksamhet exkluderas, uppgår den genomsnittliga intäkten istället till 3,4 Mkr ( 2016: 2,3 Mkr) Detta kan jämföras med genomsnittliga intäkterna för OBOS Damallsvenskan vilka uppgick till 11,5 Mkr
( 2016: 9,1 Mkr)
Kostnaderna i Elitettans föreningar inklusive finansnetto, extraordinära poster och bokslutsdispositioner uppgick till 46,5 Mkr ( 54,6 Mkr ) Den genomsnittliga kostnaden per förening uppgick 2017 till 3,9 Mkr ( 2016: 3,9 Mkr) Den genomsnittliga kostnaden har alltså varit oförändrad sedan i fjol. Resultatförbättringen från 2016 beror därmed på att klubbarna har ökat sina intäkter snarare än skurit i sina kostnader.
Av föreningarna i Elitettan redovisar 9 ( 2016: 6) föreningar ett positivt eget kapital och 3 ( 2016: 8) ett negativt eget kapital. Växjö DFF och Sundsvalls DFF har vänt det egna kapitalet från negativt till positivt mellan åren.
Rapporten i sin helhet finns att läsa här
* Saknade föreningar 2017 är: Kungsbacka DFF och Östersunds DFF