Under hösten har vi från EFD bland annat skrivit om fördelningen av offentliga medel samt även Skatteverkets riktlinjer gällande sponsring.
I en artikel som publicerades på SVT Opinion den 17 augusti 2016 skrev vi om att cirka 20% av de offentliga medlen av idrottens totala resurser går till tjej- och dam verksamhet. Trots att det nästan är lika många tjejer och kvinnor som pojkar och män som aktiva inom idrotten. Den fick genomslag i media, bland opinionsbildare och idrottare.
Efter artikeln har vi haft dialog med såväl regeringen (statsministern och idrottsministern) som beslutsfattare inom idrotten. Många har förvånats över skillnaderna och påtalat vikten av förändringen. Det är positivt att vi nu har fått besked att frågan gällande fördelning av offentliga medel till idrotten, ligger på bordet hos Riksidrottsstyrelsen.
Under oktober publicerade EFD ett pressmeddelande gällande de riktlinjerna för sponsring som kan göra det dyrare att sponsra dam- än herridrott. Ett pressmeddelande som gav ett stort eko hos såväl media som hos politiker.
Efter att ha läst vår artikel ställde Lotta Finstorp riksdagsledamot ( M) frågan till finansminister Magdalena Andersson under ett utfrågning i Riksdagen gällande konsekvensen som kan uppstå med de gällande riktlinjerna. Magdalena Andersson tog med sig frågan och besvarade den med citat:
” Jag konstaterar att reglerna om avdrag för sponsring i sig är neutrala ur ett jämställdhetsperspektiv. En mer jämställd idrott är en tydlig prioritering för den här regeringen, men alla problem för den här regeringen kan inte lösas i skattereglerna”.
EFD:s ordförande Annika Grälls och generalsekreterare Linda Wijkström blev inbjudna av Finansdepartementet för att träffa Magdalena Anderssons sekreterare och sakkunnige i skattefrågor, Lennart Jacobsson samt två tjänstemän på departementet.
Under samtalet belyste EFD, trots att lagstiftningen anses könsneutral, att konsekvenserna blir en annan. Till exempel så anser inte EFD att riktlinjerna som har cirka tio år på nacken, inte följer det marknadsklimat som är och troligen kommer att bli starkare.
Exempelvis har samarbete inom CSR ( corporate social responsibility) blivit en större del i mellan idrotten och näringslivet. Ett samarbete som bland annat kan innebär satsningar på att skapa större möjligheter för tjejer att bedriva sin idrott, projekt för att genom klubbarna stärka integrationen, etc. Projekt som stärker såväl samhället, idrotten och företagen. I dag är inte CSR med som en parameter gällande avdrag av sponsring.
Leif Jacobsson hänvisade oss till Skatteverket eftersom de inte anser att det är lagstiftningen som bör ändras. EFD:s fråga om hur utrymmet finns för Skatteverket att ändra sina riktlinjer under rådande lagstiftning besvarades inte under mötet.
EFD har lämnat en summering till Stefan Bergh, generalsekreterare på Riksidrottsförbundet, som har i sin tur lämnat det vidare till Patrik Oscarsson som intressepolitisk chef på RF.
Under de senaste veckorna har ett antal artiklar med bland annat elva företag i Örebro tillsammans med Handelskammaren gick ut i ett upprop i en debattartikel i Nerikes allehanda. De elva företagen har bestämt sig för att göra skillnad och från och med 2017 främja en mer jämställd fördelning av sponsormedel.
Samma vecka publicerade Atlas Copco vice president for human resources, Daniel Lindkvist, en debattartikel i Handelskammaren i Mälardalens tidning med rubriken ”Dags för jämställd sponsring”.
EFD ser det positivt att olika aktörer diskuterar frågan och vi hoppas att vårt sätt av vara normkritiska ska vara lönsamt inte bara för oss inom damfotbollen utan även för idrotten i sin helhet, politiker, kommuner och näringsliv.