Svenska Fotbollförbundet, Riksidrottsförbundet och intresseorganisationerna SEF och EFD hade under fredagen ett nytt möte med Folkhälsomyndigheten, där förutsättningarna för att återstarta den professionella dam- och herrfotbollen diskuterades vidare.
Folkhälsomyndighetens besked var att man vill avvakta och att myndigheten har för avsikt att ge någon form av direktiv eller råd till all idrott i landet omkring första veckan juni.
– Vi hade naturligtvis hoppats på ett positivt besked men konstaterar att det är vänta och se som gäller. Naturligtvis fortsätter vi att arbeta för att den svenska professionella dam- och herrfotbollen ska kunna starta under juni på ett säkert och tryggt sätt, säger Svenska Fotbollförbundets ordförande Karl-Erik Nilsson.
– RF har nu en viktig uppgift att tillsammans med specialidrotterna driva frågan om återstart av senioridrotten i Sverige. Svensk idrott behöver justerade riktlinjer från Folkhälsomyndigheten som möjliggör denna återstart. De protokoll som svensk elitfotboll utarbetat kan vara ett stöd för andra idrotter. Vi vill att RF agerar nu och svensk fotboll står bakom den strävan om en snabb och ansvarsfull återstart som RF och svensk idrott vill se, fortsätter Nilsson.
– Vi har tagit del av dagens möte, även om vi är besvikna och önskat oss ett annat besked hoppas vi på en klok och snabb hantering av myndigheten som gör att vi ändå kan starta i juni. Att så sker är oerhört viktigt för klubbarna och svensk damfotboll, säger EFD:s ordförande Annika Grälls.
– Vi ser positivt på att FHM anser att våra protokoll är väl genomarbetade och håller hög klass. Jag har svårt att förstå att FHM inte kan ge besked nu och är uppenbart ointresserade av att all professionell idrott i Sverige har belagts med yrkesförbud medan de tänker. Jag är dessutom förvånad över att så många andra länder i Europa tycks ha kommit till helt andra slutsatser, säger Lars-Christer Olsson, ordförande för SEF.
Svensk fotbolls förhållningssätt under hela Coronautbrottet har varit att följa myndigheternas beslut och rekommendationer, och anpassa vår verksamhet därefter – det gäller naturligtvis även nu och framåt. Hälsan måste alltid komma först.
Men vi har också en skyldighet att, utifrån rådande förutsättningar, göra allt vi kan för att minimera den här krisens skadeverkningar på vår idrott och våra klubbar – som är mycket hårt pressade av det rådande läget.
Det är bakgrunden till att SEF tagit fram sitt ”protokoll för genomförande av SEF-klubbarnas matcher under covid-19”. Detta innehåller en rad säkerhetsåtgärder – baserade på fotbollens medicinska expertis bedömningar – som säkerställer att en successiv återgång till ett normalläge för den professionella dam- och herrfotbollen sker på ett ur smittspridningssynpunkt säkert sätt.
Med respekt för det svåra arbete Folkhälsomyndigheten har att hantera ställer vi oss ändå, av ett antal skäl, frågande till inställningen att all idrott (och även andra verksamheter) måste behandlas på samma sätt. Det är stor skillnad på professionell fotboll och idrott som bedrivs längre ned i seriesystem och på breddnivå.
Elitfotbollen har helt andra resurser och organisatoriska möjligheter att vidta nödvändiga säkerhetsåtgärder, och kan än idrott på lägre nivå. Fotbollens protokoll visar tydligt vilka insatser som krävs och hur de kan genomföras för att minska risken för smittspridning.
Fotboll på elitnivå är en professionell verksamhet och kommersiell näring som omsätter miljardbelopp – många människor är beroende fotbollen för att förtjäna sitt uppehälle. Varför ska inte denna näringsverksamhet kunna ”hålla öppet” när restauranger, hotell, barer och varuhus kan göra det? De säkerhetsåtgärder som elitfotbollen föreslår för att förhindra smittspridning går dessutom enligt vår bedömning minst lika långt, förmodligen längre, än andra ”icke-nedstängda” branscher.
Land efter land planerar för att den professionella fotbollen ska kunna återstarta – och därmed överleva. Såvitt vi förstått bygger dessa länders återstartsplaner på protokoll liknande det som SEF tagit fram. I Sverige har ansvariga myndigheter och politiker genom hela krisen försökt finna lösningar för att samhälle och näringsliv i så stor utsträckning som möjligt ska slippa stänga ned. Det rimliga vore att även elitfotbollen omfattas av detta synsätt. Att påstå att många elitfotbollsklubbar annars står inför akuta ekonomiska problem är ingen överdrift, det är fakta.
Slutligen: längtan efter gemenskap och glädjeämnen i en svår och utmanande tid är stor. En start av de högsta fotbollsserierna skulle vara en sådan ljuspunkt i tillvaron för många.