11 maj 2017
 

Fler aktörer behövs för att göra idrotten jämställd

IMG_1364

I dagarna presenterade Kulturutskottet rapporten ”Statens idrottspolitiska mål – en uppföljning med inriktning på barn och ungdomar”. Uppföljningen av statens stöd till idrotten utgår från riksdagens beslut 2009 om mål och inriktning för den statliga idrottspolitiken.*

Rapporten som är på dryga 200 sidor har kommit fram till bland annat följande slutsatser:
- statistik visar bland annat aktivitetsnivån minskar
- flickor idrottar i mindre utsträckning i föreningsidrotten än pojkar
- flickor med utländsk bakgrund idrottar betydligt mindre än pojkar med utländsk bakgrund
- rapporteringen behöver bli bättre när det gäller vad som statliga stödet ger resultat

Mycket i rapporten är sedan tidigare känt och fotbollen, som utgör 1/3 av idrottsrörelsen,  är en av de fyra specialidrottsförbunden som man tittar lite extra på rapporten.

Information saknas i rapporten, bland annat ett stycke som tar upp Tipselitprojektet inom fotbollen. I rapporten presenteras mer utförligt hur SEF driver tillsammans med klubbarna i Allsvenskan och Superettan Certifieringsprojektet och spelarutveckling för spelare mellan 8-19 år. När det gäller tjejsidan återges en mening iform av att projektet bedrivs i form av läger och utbildningsträffar.

Det är olyckligt att den vardagliga verksamheten som bedrivs i klubbarna i Damallsvenskan och Elitettan inte har tagits med i en rapport som kommer att ligga till grund för vidare arbete och spridning om vad idrotten gör.

EFD har sedan 2009 arbetat och drivit spelarutvecklingsprojekt (som under de senaste åren likt SEF:s benämns som Certifiering)
Med bland annat medel från AB Svenska Spel har det varit möjligt för klubbarna i Damallsvenskan och Elitettan att bedriva verksamhet med fokus på utveckling av tjejer i åldern 15-19 år, vilket även görs genom serien vid namn Svenska Spel F-19 där matchmiljö skapas för spelare i yngre åldrar (snitt ålder 16,5 år) något som bland annat ska motverka att spelare går upp i seniorlag för tidigt.
Under åren som EFD tillsammans med klubbarna bedrivit projekten har vi sett många fördelar för tjejernas möjlighet att utvecklas bland annat genom fler utbildade ledare och tränare, en strategisk planering av verksamheten samt samverkan mellan andra breddföreningar i regionen och skolor ( ex NIU, LIU, etc)

SvFF kommer att sända in en skriftlig komplettering med ovanstående till Kulturutskottet samt Socialdepartementet.

Ett seminarium anordnades på Riksdagen den 11 maj 2017 där bland annat EFD.s generalsekretare Linda Wijkström , chefjurist på SvFF Anders Hübinette och Per Widén, utbildningschef på SvFF deltog.

Under seminariet belystes bland annat styrkan med idrottsrörelsen som den största folkrörelsen, vilket ansvar som idrottsrörelsen har till integration, värdegrundsarbete, etc. Något som vi jobbar hårt med inom idrotten.

I dagarna presenterades det siffror på att endast 20% av tjejer utför den rekommenderade 1 timmes aktivitet per dag, 44% av killarna. Samtidigt höjs inte antalet idrottstimmar i skolan, vi ser inte att det under lektionstimmar förs in mer rörelse. Trots att mycket forskning visar på att mer rörelse skapar bättre resultat i skolan.

Enligt studier vet vi också att har inte yngre barn fått aktivitet i unga åldrar så speglar det tyvärr av sig högre upp i åldrarna till lägre aktivitet. Att få fler unga är aktiva är ett ansvar som fler bär inte bara idrotten.  

Vi vill att fler tjejer och kvinnor spelar fotboll längre, men för att bedriva det arbetet behöver vi se till att det finns verktyg och samverkan inom och utanför idrotten.
Ett förslag som EFD har lyft fram är att rikta en viss procent för de medel som har tillkommit när det gäller integration inom till just projekt som stimulerar till arbete med att öka andelen flickor med utländsk bakgrund inom idrotten. Det skulle stimulera föreningslivet  och samtidigt ge en grupp mer stöd. 

När det gäller att vi ska se till tjejer och kvinnor ska ha möjlighet att bedriva idrott på mer jämlika former behövs det även bli en starkare översyn gällande ex den siffra som presenterades från Centrum för idrottsforskning där det visar att endast 20-25% av offentliga medel går till tjejidrott. Vi behöver även se över andra viktiga verktyg, som ex riktlinjerna för sponsring som i dag missgynnar företag ( som är en stor finansiär av idrott) att samarbeta med bland annat damfotboll.

Vi vill se till att jobba efter att fler ska vara aktiva, att vi ska nå framgång och vara förebilder. Men idrottsrörelsen behöver samarbeten i övriga samhället och framförallt behövs det krafttag från flera aktörer. 

——————————————————————————————————–

Rapporten i sin helhet finner ni på riksdagens hemsida. 

* Mål och syfte med statsbidraget är bland annat att ge möjligheter för flickor och pojkar, kvinnor och män att motionera och idrotta för att främja god folkhälsa samt att stödja en fri och självständig idrottsrörelse. Riksdagens beslutade också att statsbidraget till barn- och ungdomsidrott ska lämnas till verksamheter som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv, vilket var ett tillägg till tidigare ställningstaganden.